200-årsminnet av Anna Maria Lenngrens död

Idag, den 8 mars, uppmärksammar vi Internationella kvinnodagen. Dessutom uppmärksammar vi 200-årsminnet av Anna Maria Lenngrens död. Hon är en av 1700-talets största svenska diktare, med solid bakgrund i retoriken, och gjorde sig känd som satiriker och ironiker. Genombrottet kom 1775 med ”Thee-conseillen”. Hennes mest kända arbete är ”Några ord till min k. dotter, ifall jag hade någon”, självklar läsning än idag. Efter Lenngrens bortgång gav maken ut hennes dikter under titeln Skalde-försök (1819). Hon var en lärd person, synnerligen beläst och behärskade dessutom latin och franska. Under en tid var hon verksam som översättare. I många år publicerade hon sig i tidningen Stockholms-Posten.

Praktupplagan av Anna Maria Lenngrens verk utgavs 1884. Med illustrationer av Carl Larsson och levnadsteckning av Karl Warburg.

Några rader ur Lenngrens ironiska dikt ”Boken” ur Skalde-försök (1819). ”Min bok är färdig — ack, hvad jag är glad — Hvad fägring till format och yta! (Må allmänheten ej min auktorsfröjd förtryta!) Hvad nytta i vart enda blad! Hvad harm för herrar recensenter, Magistrar och journalskribenter — …”

Anna Maria Lenngren var rikt försedd med snille och smak, vilket inte gick Svenska Akademien förbi. I ett brev från ledamoten C G af Leopold ställt till den tidens ständige sekreterare, Nils von Rosenstein, föreslås hon som möjlig ledamot. Året var 1795. I brevet heter det: ”Uteslutas fruntimmer af våra författningar? Annars vore visserligen fru Lenngren en både stor aquisition, och rättvist ämne för Academiens uppmerksamhet.” Han tillfogar en retorisk fråga. ”Om fru Nordenflycht lefde, skulle hon ej vara en af Sv. Akad.?”

Akademiens arkivarie, Madeleine Engström Broberg, ordnar med vårblommor till Anna Maria Lenngrens minne.