Interiör från Börshuset år 1885

Ett sällskap i fornnordiska dräkter har låtit fotografera sig mot en fond av textilier. Kvinnan med dolken vid bältet är författaren Ann Charlotte Leffler. Sittande syns dramatikern Alfhild Agrell och filantropen Calla Curman med ett mjödkrus i handen. Vad som inte framgår är att de befinner sig inuti en ryggåsstuga (en byggnad med fri rymd upp till takåsen) som byggts upp inuti Börshuset vid Stortorget. Börshuset hade under några vårdagar 1885 förvandlats interiört. Besökarna kunde strosa förbi en fontän som uppförts i en sal, beundra en droppstensgrotta som fanns i en annan och betrakta vackra landskapsvyer som ställts upp här och var. Basaren hade anordnats för att samla in pengar till Artur Hazelius och hans framskridna byggnadsplaner för Nordiska museet.

 

Textilkonstnären Hanna Winge (1838-1896) hade skapat de fornnordiska dräkterna som värdinnorna i ryggåsstugan bar och som beskrevs i positiva ordalag i tidningarna. Tankar om en förändrad klädsel för kvinnorna hade börjat spridas. Anne Charlotte Leffler hade i februari 1885 hållit ett föredrag för Sällskapet Nya Iduns medlemmar om den engelska dräktreformrörelsen. Föreningen var nu redo att ”ta upp kampen mot snörliv, turnyr och varje annan modeföreteelse som hotar kvinnors hälsa.” Hanna Winge utformade en reformdräkt och efter framgången på basaren skrev hon ett manifest där hon lyfte fram det starka symbolvärde som hon ansåg att reformdräkten hade för kvinnoemancipationen i Sverige. ”Ska vi, som är fria kvinnor i ett fritt land, låta oss förlöjligas av Parisermodet, undrar hon. Svenska kvinnor som har tillgång till utmärkta skolor, universitetsutbildning och till och med en konsthögskola ska väl styras i sin klädsel av vetande och upplysning och inte av fåfänga!”

 

Reformdräkten var möjlig att få uppsydd hos Handarbetets vänner (Hanna Winge var själv en av grundarna) eller hos den ansedda sömmerskan Augusta Lundin. Den skulle, ”utan att vara oskön, fylla behofvet af ändamålsenlighet, sundhet och sparsamhet”.

 

Citat ur Monica Lauritzen, Sanningens vägar. Anne Charlotte Lefflers liv och dikt (Bonnier, 2012). Se även Henric Bagerius blogg Korsettkriget: https://blogg.mittmedia.se/korsettkriget/2017/11/24/valkommen-till-korsettkriget


Tack till Linda Örtenblad, Nobelbiblioteket

Apropå vår tids medier. Några iakttagelser av Tage Danielsson, salig i åminnelse

RUBRIKSTRUNT

En hel del struntpratare väljer tidningsmannabanan och har då stor användning för allt som står i denna bok. Några särskilda ord bör emellertid sägas om tillverkningen av barocka meddelanden i fetstil.

Verklig nyhet: En tromb har dragit fram över östra Florida. Enorma skador har anställts. Ett dödsoffer: en man som rycktes ned från sitt tak där han var sysselsatt med att reparera sin TV-antenn.
Rubrik: TV-MAN I BLÅSVÄDER

Verklig intervju:
– … och så när arbetet är slut för kvällen så blir det väl lite hålligång nånstans, Owe Thörnqvist?
– Nänä, det orkar man inte. Utan det blir hem direkt och klä av sig och ta en öl i kylskåpet och läsa en stund i sängen och så domnar man bort …
Rubrik: NAKEN POPSÅNGARE DRICKER SIG MEDVETSLÖS

Verklig nyhet: Revolution i Portugal.
Rubrik: HELA DRAGNINGSLISTAN!

Källa: Tage Danielsson, Grallimatik (1966). Citeras med särskilt tillstånd av Märta-Stina Danielsson.

 

Nytt beslut

Vid sitt sammanträde i går fattade Svenska Akademien beslut om att skärpa sina jävsregler. Det har skett ett flertal gånger genom åren, senast på initiativ av min företrädare på posten, Peter Englund. Från och med nu använder Akademien samma jävsregler som Vetenskapsrådet.

Utredning pågår

Svenska Akademien har som tidigare nämnts givit i uppdrag åt en advokatbyrå i Stockholm, Hammarskiold & Co., att starta en utredning. Denna har redan inletts. Advokaterna undersöker en rad frågor, bland annat ledamöternas förhållande till den så kallade kulturprofilen och huruvida denne kan tänkas ha influerat Akademiens beslut, direkt eller indirekt. Under den tid utredningen pågår – åtminstone tre månader – kommer Svenska Akademien inte att kunna uttala sig. Det ligger i allas intresse, även mediernas, att utredningen inte försvåras.

Tur till Oslo

Kom just hem från en tur till Oslo. Det hade snöat och var minusgrader. Jag höll ett par föreläsningar. Den första handlade om Marcel Proust — med anledning av att förlaget Gyldendal firade att nyöversättningen av Prousts romancykel På sporet av den tapte tid nu är komplett. Sju volymer har det blivit, baserade på Pléiadeutgåvan från 1987-1898. För översättarinsatsen svarar Karin Gundersen, professor i fransk litteratur vid Oslo universitet. Gundersen har tidigare översatt författare som Nerval och Stendhal. Proustkvällen blev egensinnig och spirituell, helt i författarens anda, och handlade om allt från självbiografier till hur man arbetar i halvliggande ställning.

Karin Gundersen gav ut en bok om Proust för några år sedan, Kunsten eller livet? Hva Marcel Proust kan lära oss om tvetydigheten i alt som er (Oslo: Gyldendal, 2013), en flott essä på 113 sidor.

Föreläsning nummer två handlade om Svenska Akademien och Bob Dylan, och ägde rum på Litteraturhuset som ligger i ett vackert gammalt hus på Drammens vei. Det är en kulturinstitution med genomtänkta scenarrangemang, suveräna författarsamtal, rikt sorterad bokhandel och en bra krog. Plus bar. Kort sagt: en drömplats. I år fyller Litteraturhuset i Oslo tio år och har just givit ut en antologi som bygger på mötena som ägt rum på scenen. Med bidrag av Patti Smith, Anne Carson, Chimamanda Ngozi Adichie, Mario Vargas Llosa, Sara Stridsberg, Toril Moi, Aleksandar Hemon och många andra.